Pedagogik

Robinsons grundidé är att lärande blir långsiktigt om det utgår från en upplevelse. Därför arbetar vi med upplevelsebaserat lärande där många upplevelser äger rum i och med hjälp av naturen. Vi vill att barnen på vår skola lär känna naturen och därmed också lär sig att tycka om den. Därför använder vi friluftslivet som ett arbetsredskap för de yngre eleverna. För de äldre eleverna tar upplevelserna istället avstamp i samhället, med dess olika funktioner.

För oss är det viktigt att eleverna ska känna att skolan är lustfylld och meningsfull. Vi arbetar därför i ämnesintegrerade projekt där alla ämnen blir presenterade i ett meningsbärande sammanhang. Metoden underlättar för eleverna att behålla och utveckla lusten att lära, lärandet känns mer på riktigt.

Genom utomhusundervisningen får eleverna känslomässiga och sociala erfarenheter där de ges möjlighet att bygga positiva erfarenheter av mötet med naturen. Undervisningsformen skapar också förutsättningar för ett gynnsamt lärandeklimat som främjar samarbete mellan eleverna.

På Robinson genomför vi elevledda utvecklingssamtal, eftersom det är viktigt att eleven själv är medveten om sin utveckling och potential. Genom att eleven förbereder och leder sitt utvecklingssamtal upptäcker eleven sitt lärande och hur hon eller han lär sig på bästa sätt. Det är betydelsefullt att lärare och vårdnadshavare har positiva förväntningar på eleven, att få positiv feedback på sin kunskapsutveckling är en ovärderlig förstärkare och motivator för eleven. 

Hos oss inleds skoldagen med en morgonsamling i respektive väderstrecks stubbring. Morgonsamlingen innehåller undervisning i varierade skolämnen ute eller inne, det kan vara allt från matematik, rörelse och svenska, till diskussioner och värderingsövningar utifrån normer och värden.

Robinsons grundidé är att lärande blir långsiktigt om det utgår från en upplevelse. Därför arbetar vi med upplevelsebaserat lärande. När tankar och känslor väcks blir vi berörda. När något berör oss känns det viktigt och vi minns det. Därför kan man hitta en hel skola full av elever med röda mössor som är blodkroppar och levererar syre och näring till cellerna. En annan dag är vi stenåldersmänniskor iklädda jutesäckar som lagar lax i kokgrop och gör upp eld med flintasten. Någon dag bygger vi syrgastuber och far ut i rymden. För de äldre eleverna kan en upplevelse bestå av ett lajv, där eleverna får gå in i en roll och leva en dag under de förutsättningar som fanns under en viss tidsepok.

Många upplevelser äger rum i och med hjälp av naturen. Vi vill att barnen på vår skola lär känna naturen och därmed också lär sig att tycka om den. Det kommer att vara viktigt när dessa barn växer upp och ansvaret för vår jord ligger på dem. Då är det kanske inte tillräckligt med kompostering och sopsortering. Då behövs kunskaper för att lösa den tidens miljöproblem, men inte bara kunskaper utan också en vilja att göra det. Vi tror att det man känner och tycker om vill man också vara rädd om. Vi vill att barnen på vår skola ska lära känna och tycka om naturen, för att i framtiden kunna vara rädda om den. Därför använder vi friluftslivet som ett arbetsredskap för de yngre eleverna.

För de äldre eleverna tar upplevelserna avstamp i samhället istället för i naturen. Vi vill att skolan ska vara en del av samhället och därför kan vi tex bjuda in politiker till en elevledd presskonferens, göra studiebesök på olika företag och besöka valstugor på torget.

Ett av våra viktigaste mål är att barnen ska behålla lusten att lära genom hela skoltiden. För att behålla lusten behöver skolan kännas som att den är på riktigt. Vi vill bygga lärandesituationer som engagerar och skapar frågor och där kunskapen finns i sitt sammanhang. Vi arbetar därför i ämnesintegrerade projekt där alla ämnen blir presenterade i ett meningsbärande sammanhang.
Ämnen integreras i olika projekt i de olika årskurserna, det kallar vi ämnesintegrerade projekt. Detta gäller för olika ämnen och i olika stor omfattning genom årskurserna. Genom att undervisa flera ämnen i samma projekt skapar vi även förutsättningar för att bedöma olika kunskapskrav för flera ämnen samtidigt. Detta hjälper även eleverna att hitta fler associationspunkter och upptäcka samband mellan ämnen.

Eleverna påverkas positivt av vistelsen utomhus och mötet med naturen. Genom utomhusundervisningen får eleverna känslomässiga och sociala erfarenheter. Undervisningsformen skapar också förutsättningar för ett gynnsamt lärandeklimat.
Elever som undervisas utomhus minns bättre olika undervisningstillfällen, har större förmåga att använda kontextrelevanta och ämnesspecifika begrepp och kan beskriva olika fenomen på ett mer detaljerat och mångfasetterat sätt.

Utomhusundervisning främjar:

  • elevers sociala kompetenser
  • samarbetsförmågor
  • levkommunikation
  • ökar elevers erfarenheter

Lärandesituationer präglas av

  • elevaktivt arbete i mindre grupper
  • eleverna samarbetar med varandra i större utsträckning
  • utveckla elevernas förståelse för hållbar utveckling.

Forskningen indikerar att elever som undervisas inomhus upplever större stress och att lärandet präglas av ensamarbete i högre grad än vid utomhusundervisning. Stress och ensamarbete har visat sig vara faktorer som har negativ inverkan på barns och ungdomars lärande. Studien visar att utomhusgrupperna uppvisar bättre utveckling av skolresultaten.

På Robinson genomför vi elevledda utvecklingssamtal en gång per termin. Det betydelsefullt att eleven förstår vad som förväntas av honom eller henne för att kunna ta nästa steg i utvecklingen. Det är lika betydelsefullt att lärare och vårdnadshavare visar tilltro till och har positiva förväntningar på elevens möjligheter att utveckla ett ökat eget ansvar och inflytande över sitt skolarbete. Vårdnadshavarens positiva feedback på elevens utveckling och lärande är en ovärderlig förstärkare och motivator. Forskning visar att elevledda utvecklingssamtal får eleverna mer engagerade i sin lärandeprocess. ”…främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.”

Eleven förbereder sig inför samtalet tillsammans med mentor/lärare genom att analysera sitt lärande och sina bedömningar.
Detta bidrar till att eleven upptäcker sitt eget lärande och blir medveten om hur eleven lär sig. Målsättningen är en elev som är medveten om sina styrkor och utvecklingsområden vilket ökar motivationen och bidrar till att eleven utvecklas så långt det är möjligt mot kunskapskraven.

Pedagogen och vårdnadshavare har möjlighet ha ett möte utan eleven, då bokas detta särskilt.

På mellanstadiet i årskurserna F-5 inleds skoldagen med en morgonsamling i respektive väderstrecks stubbring. Samlingen inleds med inräkning, närvarokontroll och rapportering i lärplattformen. Morgonsamlingen innehåller undervisning i svenska, matematik, engelska samt undervisning i normer och värden och sker alltid utomhus. Till de olika ämnena appliceras utomhuspedagogiska metoder som innebär ofta någon form av rörelse. Morgonsamlingen kopplas med fördel ihop med efterföljande lektion som antingen fortsätter utomhus eller inomhus.

På mellanstadiet i årskurserna 6-9 inleds skoldagen med mentorssamling årskursvis. Samlingen inleds med närvarokontroll och rapportering i lärplattformen. Mentorssamlingen innehåller undervisning i alla skolämnen. Den inbjuder till undervisningsformer med samtal, diskussioner och värderingsövningar utifrån normer och värden. Där ges tillfälle för enskilda samtal med mentor och planering av veckan.

För att utvecklas så långt som möjligt både i lärande och som individ, behövs ett god elevsyn. I läroplanen kallas det normer och värden. På Robinson bryts denna del i Läroplanen ner i något vi kallar för Robinsons rötter:

  • barn är goda
  • barn är olika
  • barn är behovsstyrda
  • barn vill utvecklas

Dessa rötter syns i undervisningen genom arbetet med:

  • Robinson gyllene regel, respektera din kompis/Respektera varandras olikheter.
  • Generella anpassningar i vår undervisning. Vi utgår från olika behov och det styr till exempel placering i klassrum eller annan undervisningsmiljö, hela gruppen har tillgång och kan använda avskärmande material såsom hörselkåpor, avskärmning i form av bänkavskiljare, motoriskt pillmaterial. Vår arbetsform är varierad för att möta många olika inlärningssätt, vi kan träna förmågor i grupper och/eller individuellt. Vårt mål är en inkluderande miljö där eleverna får det de behöver, både socialt och kunskapsmässigt, inom ramen för ordinarie undervisning.
 

Robinsons enda och gyllene regel är ”Respektera din kompis”. Syftet med en sådan “vid” regel är att eleverna ska lära sig att tänka själva och använda sitt sunda förnuft i sociala situationer. För att eleverna skall beredas tillfällen att tänka själva och ta ställning i etiska frågor krävs att undervisningen såväl som fritids- och rasttid innehåller samtal som utmanar eleverna att tänka efter. Detta skall ske både i aktuella situationer när meningsskiljaktigheter dyker upp. Men också genom samtal eller dramatiseringar som älgarna har planerat.

De flesta barn har teoretiska kunskaper om hur man ska agera mot andra, men alla klarar inte att praktisera dem. Vi tränar därför på att använda regeln i rollspel, dramatiseringar, etiska samtal och forumspel. Dessa aktiviteter integreras särskilt i det första projektet varje läsår när nya grupper ska svetsas samman. Varje nytt läsår inleds med en förlängning av vårterminens naturmånad men utökas under hösten med uppgifter för att jobba med grupprocesser och förtydligandet av ordet respektera.

Vi på Robinson har dessutom en gemensam syn på barn och på kunskap. Denna syn bottnar i fyra grundläggande antaganden – Robinsons Rötter

  • barn är goda
  • barn är olika
  • barn är behovsstyrda
  • barn vill utvecklas

Dessa antaganden ligger till grund för dom beslut vi fattar i vår verksamhet. Det ligger till grund för hur varje ledare bemöter varje barn.